Efter att ha sett dokumentären om det svenska bordtennislandslaget 2 gånger i förra veckan så kan jag bara beundra gruppen av ledare och spelare samt Svenska Bordtennisförbundet som hade en sådan fantastisk uthållighet och fokusering att de lyckades med något som då verkade helt omöjligt och som idag också verkar omöjligt.
Man har ofta fått bilden av att Mikael Appelgren, Jörgen Persson och framförallt Jan-Ove Waldner levt på sin fantastiska ”bolltalang” men efter att ha sett dokumentären så kan jag bara konstatera att få människor skulle klara av att lägga ned så mycket tid på att nöta in små detaljer som dessa tre och övriga sju gjorde.
Jag kan också konstatera att tränar- och ledargruppens förmåga att analysera och kartlägga kineserna och deras färdigheter med följande träning var av högsta klass. Att man sedan dessutom lyckades lura kineserna rent taktiskt i laguttagningar osv. vittnar också om att man insett vikten av det mentala spelet utanför planen.
Men i slutänden så känner jag att det var glädjen, lusten och passionen som gjorde att man faktiskt kunde vinna över kineserna 3 lag-VM i rad samt hade en mängd framgångar i singel och dubbel under de lyckosamma åren mellan 1989-1993.
Att lilla Sverige med 10 heltidsaktiva skulle prestera bättre än urvalet från 2 miljoner heltidsaktiva kineser känns som en omöjlighet men genom att hela tiden söka utveckling så lyckades man till slut – så har ni en timma över så är denna väl investerad i att se ”BRAGDEN”
Jiang Jialing - den oslagbare som i finalen både fick stryk av Äpplet och J-O och som dessutom i matchen mot J-O fick ett fullständigt tokspel och vägrade spela vidare tills matchens domare byttes ut.....något som inte gjorde saken direkt enklare för honom då han fick hela arenan emot sig....och J-O ett öronbedövande vrål för varje vunnen boll.
Den 4 april 1989 bröt Sveriges herrlandslag äntligen genom den kinesiska pingismuren. Det hade tagit dem tio långa år. Mikael Appelgren, Jörgen Persson, Jan-Ove Waldner var de tre som slutligen valdes ut att spela VM-finalen. Intervjuer och unika filmer ur privata arkiv illustrerar både tidsandan, ett dåtida Kina och hur unga dessa spelare faktiskt var. En dokumentär om idrottens och pingisens väsen. Om lusten och passionen för spelet. Om känslan när man befinner sig i zonen och allt är möjligt.
Lite fakta...
OS: Erik Lind tog brons 1988, J-O tog guld 1992 och silver 2000
Mikael Appelgren – final eller ingenting alls
Jörgen Perssons framgångar. Så sent som 2008 kom Jörgen 4 i OS.